Vi har skrivit om cykling sedan 2010-ish och en sak som återuppreprar sig är myndigheters och trafikorganisationers handfallenhet inför hur de ska få fler att cykla. Trots att det tycks som konsensus är att det är bra att fler cyklar och att samhället borde jobba för att fler gör det. Men hur?
Det vanliga svaren brukar komma i form av kampanjer , ”Tack för att du cyklar”-påsar eller utredning efter utredning. Nu senast ser vi regeringens initativ till att subventionera inköp ev elcyklar, vilket ledde till att den utsågs till årets julklapp av Svensk Handel.
Eller som Sveriges konsumenter beskriver det:
Det är som att det är kärnfysik det här hur man ska få fler att välja cykel.
Men vi tar såklart vårt ansvar, så här årets första dag och skriver ihop ett helt blogginlägg om vad som kan tänkas ligga i vägen för hugade framtida cyklister. Och en av fördelarna med att vara cyklistbloggare är att det faktiskt inte är kärnfysik, tvärtom hänger det mesta ihop och därför kan vi som genom ett trollslag återanvända gårdagens inlägg nästan rakt av.
**Ja, varför vill inte fler cykla?
**
Svaret på den frågan går att sammanfatta i två meningar: För att de vanliga vägarna är byggda för säkerhet och framkomlighet. Cykelvägen är det inte. Det är alltså i princip exakt samma skäl som gör att många vanecyklister väljer att cykla på den vanliga vägen istället.
Det vill säga samma sak som vi skrev om igår:
Cykelvägen är oviktig, utformas inte med fokus på vare sig säkerhet eller framkomlighet. Och då är det klart att man inte lockar några nya cyklister.
När man som cyklist måste leta sig fram, får köra långa omvägar och ibland får se sin väg helt försvinna, då tappar det sin attraktionskraft.
Och när det känns som att det när som helst kan komma ett hinder i form av en plötsligt öppnad bildörr
Eller stolpe
Eller dolt hinder på osopade vägar
Eller när vägen är för liten, trång och går i slalom
Då gör man som potentiell cyklist ett rationellt val. Vad känner jag mig trygg med?
Och ingen tackpåse eller subventionerad cykel i världen kan ändra på det. Så, får vi önska oss en enda sak inför 2018 så är det att vi slipper se ytterligare utredningar, ytterligare kampanjer och myndighetspersoner som kliar sig i huvudet över varför inte medborgarna kastar sig över cykeln.
Kunskap finns redan, det som saknas är viljan att göra något åt det.
Läs också: