Vi har skrivit det tidigare, det handlar inte alltid om pengar, det handlar om prioriteringar.
Tidigare idag hade Stockholms Stad en annons i Metro där de uppmanade folk att vintercykla. Den var säkert inte gratis. Kommunens politiker har numera som uttalat mål att Stockholm ska bli en cykelstad i klass med Amsterdam. Det är jättebra. Samtidigt verkar det som om att ta hand om cyklisterna i huvudstaden är ren kärnfysik. Vi har ju skrivit om det här tidigare, så det här är bara ytterligare ett exempel i raden:
Idag när jag skulle cykla hem min vanliga pendlingsväg var plötsligt cykelbanan avspärrad. Det fanns ingen hänvisning. Och det gick inte att ta vägen någon annanstans än tillbaks därifrån jag kom.
Det fanns en smal trottoar framåt, så jag gissade först att det kanske fanns ett övergångsställe längre fram (man kunde se ett rödljus en bit bort), men trottoaren försvann efter ett trettiotal meter och rödljuset var bara en korsning utan övergångsställen.
Vid vägs ände.
Jag orkade inte hålla på och tänka kreativt, utan genade över den rätt hårt trafikerade leden. Inte optimalt, jag vet, men jag var trött, det regnade, blåste och jag ville hem, inte leka ”gissa nya vägen”.
När jag kom hem såg jag att det visst fanns en hänvisning. Men den var diskret. Och placerad långt innan själva avspärrningen. Bra där.
Det är ju glasklart att ingen egentligen funderat kring hur en bra trafikomläggning här skulle sett ut. En som faktiskt syns och gör det tydligt för trafikanterna vart det är tänkt att de ska ta vägen. Kanske hade det varit en bra idé att lägga betongsuggan redan nere vid övergångsstället? Eftersom det ändå rörde sig om en återvändsgränd? Kanske till och med sätta upp en tillfällig ”Återvändsgränds”-skylt.
Kanske?
Men nej, vi har ju satt upp en liten pil och en orange skylt gubevars.
Det här handlar inte om några kostnader, utan bara om att fundera lite extra. Men med cyklister är det som att ingen bryr sig. Men fortsätt gärna cykla på vintern också!
EDIT: Här är en nederländsk trafikomläggning som referens.
